Hem » Partinytt » Stor brist på vårdpersonal att vänta

Stor brist på vårdpersonal att vänta

image_pdfimage_print

Personalbrist inom vård och omsorg har sedan länge varit ett känt faktum. SCB har förr gått ut med prognosen att personalbristen vid år 2020 kommer att vara ca 285 000 gymnasie- och högskoleutbildade inom hälso- och sjukvården samt inom vård och omsorg. Detta inom alla yrkeskategorier förutom apotekare. I statistiken för 2015 är prognosen för 2035 något bättre, men fortfarande med en brist på 160 000 inom samtliga yrkeskategorier. Bristen mäts efter efterfrågan och tillgångar på arbetsmarknaden – inte det egentliga behovet av vård för befolkningen.

Vårdplatserna per tusen invånare har minskat successivt de senaste åren. OECD rapporten från 2014 visar att Sverige har tredje lägst antal vårdplatser bland OECD-länderna (endast 2,7 per 1000 invånare). Endast Mexiko och Chile är sämre. Sverige hade 1981 ett värde på 15,5 vårdplatser per 1000 invånare. Samma problematik hittas i vårdplatser för akutmottagningarna och psykiatrin. Alltså är inte den nyare prognosen ett självklart gott tecken för vården, bristen på personal och resurser har lett till att flera vårdplatser lades ned och då minskar behovet i arbetsmarknaden, men populationens behov ökar konstant. Denna brist uppmärksammades av Läkarförbundet flera gånger utan märkvärdiga förbättringar från politikens sida.

Allt detta beräknades innan den senaste migrationsvågen, vilken definitivt kommer att öka trycket på den redan hårt ansatta sjukvården ännu mer. Även om det bland nyanlända finns utbildad vårdpersonal, och att deras antal kompenserar för den ökade populationen, kommer dessa inte att vara klara för den svenska arbetsmarknaden förrän efter en lång legitimationsprocess, med flera års utbildning i det svenska språket, samt validering av tidigare utbildning.

Sjukvården handlar dels om ekonomi, dels om bra investeringar. Först måste resurserna till vården omdirigeras – det finns inte något annat alternativ när vårdbehovet växer. Personal, medicin, undersökningar, lokaler, vacciner, ambulanser – allt kostar pengar. Sjukvårdsproblemen kan inte förväntas lösas genom nya effektiviseringskrav på personalen – mer resurser är vad som krävs. Att flytta ansvaret till personalen och kräva att dessa ska lösa problemen kan få motsatta effekter då dessa flyttar till mer attraktiva arbetsplatser inom EU.

Investeringarna måste göras rätt, det är rent slöseri att använda vårdpersonal till administrativa jobb som inte hör till kategorin. Istället bör man få bättre resultat genom att anställa administrativ personal för att frigöra vårdpersonal till vården, där dessa är mest saknade. Ett annat slöseri är all vårdpersonal från länder utanför EU som väntar på legitimationsprocessen och som har svårt att få praktikplatser. Några få veckor på en praktikplats kan bidra till oerhört mycket för dessa personer då de får kontakt med Sveriges sjukvårdssystem. Nyligen har ett samarbete mellan flera myndigheter, arbetsgivare och akademier presenterat ett snabbspår för legitimationsprocessen av dessa personer – en åtgärd som kan ge utmärkta resultat och som bör få stöd.

Vad som kommer att hända med vården de närmsta åren återstår att se. Om man inte ser allvaret med situationen och agerar är dock min prognos för denna patient dyster. SD och Ungsvenskarna ser allvarligt på dessa frågor och kommer att fortsätta driva en politik som lägger vikt på vården. Flera artiklar kommer att skrivas i framtiden för att gå igenom allt som kan förbättras, i syftet att ge det svenska folket sin välförtjänta vård.

 

Dirceu Cavalcanti Rigoni
Vård- och Omsorgspolitisk talesperson, Ungsvenskarna SDU