Hem » Ledare » Public service – grundbult som förpliktigar

Public service – grundbult som förpliktigar

image_pdfimage_print

Samtliga riksdagspartier är eniga om värdet av oberoende public service och vikten av dess uppdrag. Några av oss vill se en annan finansieringslösning, men få diskuterar de frågor många väljare och debattörer har kring public service roll. En diskussion vi måste ta för den framtida samhällsdebatten, oberoendet och sakligheten.

Sveriges television och Sveriges radio har sedan tv:s och radions inträde varit svenska folkets självklara och naturliga mediekanaler, inte minst genom dess särställning som public service bolag med särskilda åtaganden. Under decennier har presentatörer och program, nyheter och nöje förenat nationen och haft en självklar plats i de svenska hemmen och har så än idag. Samtidigt är medielandskapet sedan flera år satt i förändring, genom digitalisering, en växande skara nyhetsundvikare, sjunkande tidningsupplagor, växande alternativmedier och ökande missnöje mot public service sätt att sköta sina uppdrag. Särskilt vass har kritiken varit mot SVT det senaste året. Bristande opartiskhet och oberoende är vanliga klagomål, men även kontroversiella rekryteringar såsom politiskt färgade opinionsbildare har väckt kritik och missnöje. Exempelvis rekryteringen av Jan Helin kan problematiseras då han i sin roll på Aftonbladet haft en politiskt opinionsbildande roll, och mellan det och SVT inte haft något längre uppehåll. Naturligtvis måste journalister kunna rekryteras från politiskt färgade tidningar, men när vägen går direkt till public service måste samtidigt oberoendet och allmänhetens förtroende säkras. Hur är något som berörda aktörer måste arbeta med. Särskilt viktigt är detta i en tid då svensk media, enligt en undersökning av Yougov som publicerades tidigare i våras, anses vara den mest vänsterpolitiska i Europa.

SVT har många svenskars förtroende och ses i allmänhet som en kvalitetsaktör inom medievärlden. Man har ett särskilt ansvar för att producera på svenska, finnas över hela landet med nyhetsbevakning, tillgängliggöra svensk kultur, natur, historia och ett utbud för funktionsnedsatta. Därtill har man ett stort samarbete med våra nordiska grannländer i film- och tv-produktion. Det går att räkna upp många delar och funktioner som fungerar bra. Samtidigt går det inte att blunda för den kritik som allt fler, allt oftare framför. Debattörer och skribenter med skilda bakgrunder och politiska kulörer har i olika medier på senare tid riktat kritik mot SVT:s sätt att arbeta, bedriva opinion på nyhetsplats och upprätthålla en smal åsiktskorridor i rekrytering, rapportering och fokus. I en tid då alternativa medier växer, de gemensamma referenserna till vad som händer och sker i vår omvärld går isär och uppfattningen om vilka problem och lösningar som finns representerade i samhället inte beaktas, står public service som är i just allmänhetens tjänst inför en viktig uppgift i att spegla detta och själva vårda, värna och visa sitt uppdrag och möta nyhetsundvikarna.

Till skillnad från kommersiella medieaktörer, som kan välja att skildra verkligheten utifrån egen ideologisk utgångspunkt, är public service förpliktigade att spegla verkligheten sakligt. Public servicebolagen fyller en viktig roll eftersom de genom sin granskning sporrar övriga mediala aktörer till en mer nyanserad nyhetsrapportering. En förutsättning för att detta förhållande ska upprätthållas är att Public Service-bolagen är sitt uppdrag troget, oavsett vilka sanningar andra medier presenterar. Yougovs undersökning bör vara en tankeställare för alla svenska journalister, men framför allt för journalister som arbetar inom public service. Genom Yougovs resultat får vi skäl att tro att journalisters partisympatier, som Kent Asp påvisat har en övervikt åt vänster, tillåts spela roll för hur många journalister beskriver verkligheten. Eftersom public service inte ska beskriva verkligheten utifrån ett höger- eller vänsterperspektiv, så måste man vara extra noggranna vid valen av experter och hur de granskar den information de tar in. Det är särskilt viktigt eftersom kärnuppdraget och ett av public services främsta existensberättiganden är garantin för saklig och objektiv journalistik, en form av säkerhetsmekanism i det demokratiska samtalet. Eftersom en växande grupp medborgare och debattörer av skilda politiska kulörer anser att man brustit i detta, men genom att korrigera och revidera osakligheter och partiska snedsteg, kan man visa att man förtjänar förtroende att utföra den uppgift som svenska folket ålagt public service.

Samtidigt är det inte bara public servicebolagen själva det riktats kritik mot i det här avseendet, utan också Granskningsnämnden som är satta att granska just public service. Tankesmedjan Timbro publicerade nyligen rapporten Sakligheten i SVT och SR – en granskning av granskningsnämnden (mars 2016) där man menar att nuvarande system för att granska sakligheten inte fungerar, varför det är svårt att bedöma om public servicebolagen uppfyller kravet om saklighet. Det är allmänt känt att få anmälningar i granskningsnämnden leder till fällningar och det är Sverigedemokraternas uppfattning att det finns anledning att se över granskningsnämndens uppdrag, regelverk och struktur för att garantera adekvat granskning på riktigt.

Att vara i allmänhetens tjänst och uppleva ihållande kritik måste leda till självrannsakan och självkritik. Att ta intryck av hur public service kanaler i våra grannländer arbetar, att bredda politisk rapportering och debatt med perspektiv etablerade bland allmänheten, att aktivt och integrerat arbeta med programetik och oberoende för att undvika polarisering och politisk ensidighet, är några verktyg som ligger nära till hands. Vi folkvalda kan främst fånga upp folkvilja och sätta ramar, men ska av naturliga skäl inte detaljstyra medier som ska granska opartiskt, utan SVT och public service i stort måste själva förstå och ta till sig kritiken. När röster höjs om att avskaffa public service som idé och aktör, och då man som beslutsfattare allt oftare tar del av uppfattningar från såväl medborgare som politiker och tjänstemän på högre och lägre ort om att man anser att public service brustit i sitt uppdrag. Ja, då är det angeläget att identifiera kritiken för att försvara en i grunden och i allt väsentligt god idé och institution som public service ändå är. Sverigedemokraterna värnar behovet av public service, men lyssnar också på växande kritik och föreslår åtgärder som både värnar public service oberoende från politisk detaljstyrning, och samtidigt möjliggör ökad bredd i rapportering och åsiktsmångfald. Saklighet mot bakgrund av det demokratiska uppdraget är också centralt. Vi måste brett se över vägar för att garantera opartiskhet, vars konkreta åtgärder mejslas fram genom både idéutveckling, omvärldsanalys och i samtal med aktörerna. Endast så kan vi säkra balans, armlängds avstånd och saklighet som skattas högt av så många, men som utmanas då media rapporterar om att en högre regeringsmedarbetare försökt styra SVT:s nyhetsredaktion.

 

Aron Emilsson
Kulturpolitisk talesperson
Sverigedemokraterna